Genomsnittspriset för ett standardgarage i Sverige, inklusive material, arbete och anslutningsavgifter, brukar vanligtvis ligga på mellan 300 000 och 400 000 kronor. Spannet är dock brett, och beroende på bl.a. markförhållanden, storlek samt val av byggnadsmaterial kan den totala slutsumman variera från cirka 250 000 kronor till över 700 000 kronor. Byggandet av ett garage innebär inte bara ett väderskydd för bilen och en praktisk förvaringsplats för verktyg, maskiner och däck, utan kan även höja värdet på fastigheten. Nedan går vi igenom detta ämne mer ingående, från olika typer och byggmetoder till bygglov, samt mer om vad det kostar att bygga ett garage, allt för att besvara så många aspekter som möjligt kring ditt kommande projekt.
Vad utmärker ett sedvanligt garage här i Sverige?
Ett traditionellt, fristående garage är ofta byggt i trä eller lättbetong och har en storlek runt 25–35 kvadratmeter. Det är vanligt att man isolerar väggar och tak för att stå emot det nordiska klimatet här i Sverige, särskilt om garaget också ska fungera som förråd eller hobbyrum. Ett standardgarage brukar även ha plats för en bil, ofta utrustat med en eller två dörrar (där den ena kan vara en vanlig gångdörr), samt ett rejält takutsprång som skyddar mot regn och snö. Fasaden kan matchas med villans yttre, antingen genom samma färg eller samma fasadbeklädnad, vilket skapar en enhetlig stil.
Olika typer av garagebyggnader
Det finns flera varianter av garage beroende på behov, tomtens förutsättningar och husägarens önskemål, varav risken är stor att du känner igen dig i något av nedan exempel:
Fristående garage
Den vanligaste typen i många villaområden. Garaget byggs som en separat byggnad på tomten, ofta med egen grundläggning. Detta kan ge större frihet i utformningen, till exempel utrymme för verkstadsdel eller förråd.
Dubbelgarage
Ett garage anpassat för två bilar. Storleken brukar då ligga runt 40–50 kvadratmeter eller mer. Ytterligare kostnader kan tillkomma för förstärkta bjälklag och bredare grund, men i gengäld får man plats med fler fordon och extra förvaring.
Garage med loft
Här utnyttjas höjden för att skapa ett förvarings- eller hobbyutrymme på andra våningen, eller varför inte ett extrarum till gästerna? Konstruktionen kräver ofta förstärkt stomme och tak, vilket kan öka totalkostnaden. Samtidigt ger den extra ytan möjlighet till förvaring av exempelvis säsongsutrustning eller ett enklare hemmakontor.
Garage som är hopbyggt med villan
I vissa fall är garaget integrerat i själva villan, antingen som ett sidoutrymme eller en förlängning av huskroppen. Detta kan vara estetiskt tilltalande eftersom det ofta smälter in i fasaden. Isoleringskraven blir dock högre för att undvika köldbryggor, och detta kan påverka kostnaden.
Det finns förstås även fler lösningar utöver dessa, exempelvis garage med carport-del eller garage för tunga fordon, men ovan är de vanligaste modellerna för en vanlig villaägare.
Hur ett garage byggs
Bygget av ett garage sker ofta i flera distinkta steg, från planering och markarbete till sista spikslag:
Planering och ritningar
Innan bygget drar igång behövs ordentliga ritningar och en genomtänkt plan. Här fastställs garageplacering, antal portar, taklutning, fasadmaterial, eventuell isolering och dräneringslösningar. Om du anlitar en arkitekt eller konstruktör kan du få professionella underlag för bygglovsansökan.
Markarbete och grund
Markarbetet kan omfatta schaktning, fyllning och packning av bärlager. Därefter gjuts oftast en betongplatta, särskilt om du planerar att använda garaget året runt. Markförhållandena har stor inverkan på kostnaderna: bergig eller sank mark kan kräva ytterligare åtgärder.
Stomme och väggar
Garagestommar i Sverige görs ofta i trä eller lättbetongblock. Det är viktigt att konstruktionen dimensioneras korrekt för att klara snölast och vindpåfrestningar. I många fall levereras färdiga väggsektioner som monteras på plats.
Garageport, dörrar och fönster
Ett garage är ofta utrustade med en eller flera portar, samt vanligtvis en sidodörr och i vissa fall även mindre fönster för att ge ett naturligt ljusinsläpp. Här är det viktigt att man väljer rätt typ av portar, dörrar och fönster, både vad gäller funktion och det estetiska.
På jakt efter ett snyggt och modernt dörrtrycke till din garagedörr? Eller kanske ett retro klassiskt handtag? Spana då in Göthes oerhört breda utbud av just trycken och dörrhandtag!
Takläggning
Papp, plåt eller betongpannor är vanliga takmaterial, valda för att matcha huset eller för att uppnå en viss arkitektonisk stil. Här spelar taklutningen roll: ett låglutande plåttak kan vara enklare att underhålla men rymmer mindre förvaring jämfört med ett sadeltak.
Installationer och inredning
Planerar du att använda garaget för mer än bara bilförvaring kan det löna sig att dra in el för belysning, eluttag och eventuella värmeelement. Vatten och avlopp är inte lika vanligt, men kan vara aktuellt för den som vill ha en tvättränna eller verkstadsdel med utslagsvask.
Vad kostar det att bygga garage?
En vanlig tumregel är att ett standardgarage kan kosta omkring 10 000–15 000 kronor per kvadratmeter, inklusive material, arbetskostnad, grundläggning, elektriska installationer, portar och diverse tillval. En enklare carport kan ligga betydligt lägre, medan ett värmeisolerat dubbelgarage med påkostade ytskikt och avancerade installationer kan driva upp priset per kvadratmeter över 20 000 kronor.
Dyrare eller billigare att bygga ihop med huset?
Att bygga ett garage som sammanbyggs med villan kan vara fördelaktigt men givetvis mer kostsamt. Fördelen är att man kan nyttja husets befintliga vägg som en garagevägg och eventuellt dela installationer. Samtidigt stiger ofta kraven på isolering, brandskydd och tätskikt, eftersom gränsen mellan bostad och garage behöver vara noggrant avskild för att uppfylla gällande byggregler. Dessutom ställs ofta högre arkitektoniska krav för att det inte ska uppstå köldbryggor eller fuktproblem. Sammantaget kostar det vanligtvis något mer att bygga ihop ett garage med en villa eller radhus, men det kan i vissa fall kompenseras av energieffektivisering och ökad komfort i längden.
När krävs det bygglov för ett garagebygge?
I de flesta kommuner i Sverige krävs bygglov för fristående garage som överstiger 30 kvadratmeter byggnadsarea, eller om garaget integreras med befintlig byggnad. Mindre byggnader, så kallade attefallshus (eller attefallsåtgärd) eller friggebodar, kan i vissa fall uppföras utan fullvärdigt bygglov (men då gäller särskilda mått- och placeringsregler). Dock skiljer sig regelverken åt mellan olika kommuner, och det är därför viktigt att kontrollera lokala bestämmelser hos stadsbyggnadskontoret innan projektet påbörjas. Här kan du exempelvis läsa vad som gäller i Örebro kommun vad gäller garagebygge.
Hur stora är de flesta garage i Sverige?
Majoriteten av svenska garage som byggs till villor hamnar i intervallet 25–35 kvadratmeter för ett enkelgarage och 40–50 kvadratmeter för ett dubbelgarage. Enligt många hustillverkare och återförsäljare av garagestommar är detta en slags standardstorlek som ger tillräckligt utrymme för fordonet och viss förvaring, utan att det blir för dyrt eller opraktiskt stort i förhållande till tomten.
Hur många hus som har en garagebyggnad
Statistik från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) visar att en stor andel av landets småhus har tillgång till antingen garage eller carport, men långt ifrån alla. Den exakta siffran varierar över tid, men ungefär 60–70 procent av villorna uppges ha någon form av bilförvaring på tomten. Dessa inkluderar både traditionella fristående garage, integrerade garage och enklare carportlösningar. I nybyggda villaområden är garage eller carport närmast standard, men i äldre områden med trång tomt eller kuperad mark kan det vara mer sällsynt.
När började man bygga garage och hur har storleken utvecklats?
Garagets historia i Sverige hänger nära samman med bilens intåg under första halvan av 1900-talet. I början av 1900-talet fanns få bilar, och de som existerade parkerades ofta i uthus eller lador. När bilägandet ökade under 1950- och 1960-talet började man uppföra riktiga garage, främst enklare trähus med plats för en enda bil. Under 1970- och 1980-talen blev dubbelgarage vanligare, i takt med ökat bilägande och behov av extra förvaring. På senare år har det även blivit populärt att bygga större, välisolerade garage med plats för både bilar, hobbyverksamhet och förrådsyta. Dessutom har den tekniska utvecklingen bidragit till mer avancerade lösningar som fjärrstyrda garageportar, integrerade solpaneler och effektiva uppvärmningssystem.
Vi sammanställer – vad det kostar att bygga garage
För den som undrar vad kostar det att bygga garage så är det viktigt att planera noggrant och väga olika faktorer. Kostnaden för ett mindre standardgarage på runt 25–35 kvadratmeter, inklusive grundläggning och installationer, ligger ofta i spannet 300 000–400 000 kronor. Markförhållanden, val av stomme, takmaterial, isolering och tekniska installationer kan dock påverka slutpriset rejält.
Bygglovsregler, tomtstorlek och kommunala krav är andra centrala frågor som måste klaras av redan i början av processen. Oavsett om du väljer ett fristående garage, ett dubbelgarage eller ett som är hopbyggt med villan kan du räkna med att en välplanerad konstruktion inte bara skyddar fordon och utrustning, utan också höjer boendekomforten och ökar värdet på fastigheten i det långa loppet.
För att lyckas med projektet är det klokt att ta hjälp av fackmän vid ritningsarbete och markförberedelser samt att noggrant jämföra olika entreprenörer och leverantörer. På så sätt får du inte bara ett prisvärt och funktionellt garage, utan också en trygg och långsiktig investering.
I nästa artikel här på Auto Industry fortsätter vi i spåret kring garage, men numer specifikt på gummilister till garageportar och hur viktiga de är för att hålla värmen inne och smutsen ute.
