Kan en sorteringsskopa sikta både sand, matjord, grus och annat material inom masshantering? Absolut! Siktskopot är konstruerade för att hantera en rad olika massor, alltifrån fin sand och matjord till grövre grus och stenfraktioner, dvs. bergkross. Genom att siktningstekniken anpassas efter materialtyp och kornstorlek blir det enkelt att separera oönskade föroreningar, större stenar eller klumpar från den fraktion man vill återvinna eller använda på nytt. På så sätt blir masshanteringen effektiv och resurssnål – samtidigt som man uppfyller de krav som ställs enligt gällande lagar och regler.
Vad innebär siktning inom masshantering?
Siktning är en process inom anläggning och entreprenad där man separerar eller sorterar olika typer av massor baserat på kornstorlek och egenskaper. Att sikta sand innebär exempelvis att dela upp den i homogena fraktioner, så att varje del får liknande kornstorlek. Detta kan vara väsentligt när man vill återvinna eller återanvända massor på ett kostnadseffektivt och miljöriktigt sätt. Tekniken bygger på att man låter materialet passera genom en mekanisk anordning, exempelvis ett siktverk eller en siktskopa, vars nät eller trommel tränger igenom finare partiklar medan grövre partiklar stannar kvar i sikten. Ungefär som en ”sil”.
Siktning kan utföras på en mängd olika typer av massor:
– Sand, som ofta behöver uppnå en viss kornstorlek eller renhetsgrad innan den används vid exempelvis fyllning eller grusning.
– Matjord, för att avlägsna rötter, stenar och klumpar innan jordlagret sprids på odlingsytor.
– Grus, där man vill skilja ut större stenblock från finare korn.
– Blandmassor, till exempel återvunnen asfalt, betong eller jord- och rivningsavfall.
I en industriell skala kan siktning genomföras i fasta siktverk, men för flexibel användning ute på arbetsplatser är portabla sorteringsverk och siktskopor populära alternativ.
När behöver man sikta sand och annat material?
Behovet av siktning uppstår i olika skeden av ett projekt. I de tidiga faserna, när man schaktar och förflyttar stora mängder jord och sten, vill man ofta urskilja och separera sådant som ska återfyllas eller säljas vidare, från material som behöver transporteras bort. Detta är relevant såväl vid vägbyggen och större anläggningsprojekt som vid mindre entreprenader, exempelvis anläggning av husgrunder.
Att sikta massorna kan vara avgörande för bland annat:
Kvalitetssäkring
Man vill säkerställa att fyllnadsmaterialet eller ytskiktet uppfyller önskade tekniska specifikationer.
Återvinning
Genom att sikta ut oönskade inslag kan man återanvända en större andel av massan, vilket sparar både pengar och naturresurser.
Miljöskäl
Om man blandar ren jord med förorenad jord eller andra avfallsfraktioner kan stora volymer gå till deponi, vilket är både kostsamt och ohållbart. Siktning hjälper till att hålla rena fraktioner åtskilda.
Såhär går siktning till och de maskiner som används
Siktskopor
En siktskopa är i grunden en skopa som monteras på exempelvis en grävmaskin eller hjullastare. Inuti skopan finns ett roterande eller vibrerande siktverk som gör att materialet effektivt sorteras efter storlek. Maskinoperatören kan justera roteringshastighet, vibration och ibland även siktmaskans storlek beroende på vilken fraktion man vill åt. Sorteringsskopor är särskilt uppskattade vid mindre arbetsplatser eller där man behöver stor rörlighet, eftersom man kan kombinera grävning och siktning i ett och samma moment. Detta sparar tid, minskar antalet transporter och ger en hög grad av flexibilitet.
Mobila sorteringsverk
Mobil utrustning för sortering består ofta av en transportör, en sikttrumma eller ett vibrerande siktgaller. Dessa enheter är relativt enkla att flytta mellan olika arbetsplatser och kan hantera större volymer än en vanlig siktskopa. De är populära inom exempelvis rivningsbranschen, där man snabbt vill separera betong, tegel och asfalt i olika fraktioner för återvinning eller återanvändning.
Stora fasta anläggningar med siktverk
Vid massiva infrastrukturprojekt och bergtäkter nyttjas ofta fasta siktverk med stor kapacitet. Dessa anläggningar har möjlighet att ta emot väldigt stora volymer varje dag. Processen inkluderar ofta flera steg av krossning och siktning, där man successivt får fram olika kornstorlekar: allt från makadam till fin sand. Fasta siktverk har den bästa kapaciteten men erbjuder inte samma flexibilitet som mobila anläggningar eller siktskopor.
De stora fördelarna med en siktskopa
En siktskopa, även kallad sorteringsskopa, har flera fördelar jämfört med andra metoder för att sikta sand, grus eller jord. För det första är den mycket flexibel. Man kan snabbt växla mellan att gräva och sikta utan att byta maskin, vilket sparar tid och personalresurser. För det andra gör skopans konstruktion att man kan genomföra siktningen direkt på plats, så kallad on-site screening. Detta i sin tur innebär färre transporter av massor, då man inte behöver köra iväg materialet till en fast anläggning eller ett mobilt sorteringsverk. Minskade transporter innebär både lägre kostnader och mindre miljöpåverkan.
Dessutom är siktskopor ofta mer kostnadseffektiva i små eller medelstora projekt. Om man enbart ska ta hand om en begränsad mängd massor är det knappast lönsamt att hyra in större maskiner. Många siktskopor är även utrustade med utbytbara siktkorgar, så att operatören på ett enkelt sätt kan anpassa siktmaskans storlek beroende på vilket material och vilken fraktionsstorlek man önskar.
Vill du också ta del av alla dessa fördelar? Självklart vill du det! Besök www.allu.net och bläddra bland deras högkvalitativa siktskopor till såväl grävmaskiner som hjullastare! I sortimentet återfinns, utöver sorteringsskopor, även krosskopor och andra produkter inom markarbeten och anläggning osv.
Om materialet är förorenat
Vid misstanke att sanden eller jorden är förorenad, till exempel av tungmetaller, oljor eller andra miljöfarliga ämnen, krävs oftast mer än bara enkel siktning. Då blir det en fråga om att först undersöka massorna enligt gällande miljökrav och därefter bestämma huruvida materialet kan renas eller måste skickas till särskild deponi.
I Sverige regleras hanteringen av förorenade massor bland annat av miljöbalken (SFS 1998:808) och avfallsförordningen (SFS 2020:614). Innan man får flytta eller återanvända förorenade massor kan det krävas att man gör en miljöteknisk undersökning och samråder med tillsynsmyndighet, ofta kommunens miljöförvaltning. Om föroreningshalterna överstiger vissa riktvärden kan det bli aktuellt att behandla massorna på särskilda behandlingsanläggningar eller att separera förorenad del från den rena för fraktion.
På vissa större arbetsplatser kan man genom siktning ta bort större förorenade partiklar eller klumpar. Men föroreningar i finfraktionen är vanligen svårare att hantera, eftersom gifter och kemikalier ofta binder till de allra minsta partiklarna. Då kan man behöva kemisk eller termisk rening, som dessutom är avsevärt dyrare än traditionell jordhantering. Genom noggranna geotekniska och kemiska analyser kan man emellertid undvika att friskt material blandas med förorenat, vilket annars snabbt ökar avfallsmängderna och kostnaderna.
Mängden schaktmassor som årligen hanteras här i Sverige
I Sverige uppskattas det hanteras stora mängder schaktmassor varje år. Exakta siffror varierar beroende på källor och hur man räknar in olika fraktioner. Enligt vissa beräkningar från bland annat Trafikverket och Naturvårdsverket kan det röra sig om över 80 miljoner ton per år, inkluderande jord, lera, sten, asfalt och rivningsmassor. En stor del av dessa massor genereras vid infrastrukturprojekt som nya vägar, järnvägar och byggnation av bostäder.
Med sådana volymer blir det oerhört viktigt att ta vara på resurserna. Genom att sikta sand och annat material kan man till exempel minska mängden som måste transporteras bort för deponi och samtidigt öka mängden som kan återanvändas i samma eller andra projekt. Det finns en nationell strävan att sluta kretsloppet för masshantering, både för att spara på naturresurser och för att begränsa miljöpåverkan från transporter och avfallshantering.
Lagar och regler inom masshantering
Masshantering i Sverige omfattas av en rad olika bestämmelser. Miljöbalken är den grundläggande lagstiftningen för all verksamhet som kan påverka miljön. Här finns de övergripande principerna om att förebygga skada, hushålla med resurser och att förorenaren betalar. Mer specifikt styr avfallsförordningen (SFS 2020:614) klassificering och hantering av avfall, inklusive vilka typer av tillstånd som krävs för transport, mellanlagring eller behandling av massor.
Vidare kan bygg- och rivningsavfall omfattas av särskilda regler om selektiv rivning och krav på dokumentation av avfallets sammansättning. Kommuner och länsstyrelser är ofta tillsynsmyndigheter och kan ställa krav på provtagning och redovisning av massornas föroreningsgrad.
I samband med transport av massor gäller att man måste följa Transportstyrelsens regler och föreskrifter kring fordon, viktbegränsningar och säker lastning. Vid större projekt med tusentals ton massor kan det också krävas samråd eller miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, särskilt om det finns risk för att sprida föroreningar eller göra ingrepp i skyddsvärda naturområden.
Utöver den nationella lagstiftningen finns det även EU-direktiv som påverkar hur avfall klassificeras och hanteras, till exempel ramdirektivet för avfall (2008/98/EG). Dessa direktiv syftar bland annat till att främja återvinning och minska deponering, något som i hög grad uppmuntrar användningen av siktning som metod för att åstadkomma renare och mer definierade fraktioner.
Vi sammanställer – sikta sand och andra massor
Att sikta sand, grus eller jord har blivit en alltmer central del av hållbar masshantering i Sverige. Tack vare tekniska lösningar som siktskopor, mobila sorteringsverk och stora fasta anläggningar är det idag möjligt att anpassa siktningen till såväl små som stora projekt. Inte minst erbjuder en siktskopa stor flexibilitet, då den kan monteras på grävmaskiner och hjullastare och därmed integreras direkt i det dagliga arbetet. Detta medför kortare ledtider, färre transporter och minskade kostnader.
Samtidigt ställer lagar och regelverk höga krav på hur massor hanteras. Förorenad sand och jord måste identifieras och behandlas korrekt, vilket ofta innebär en kombination av provtagning, siktning och i vissa fall kemisk eller termisk rening. Volymerna av schaktmassor som varje år uppkommer i Sverige är stora, och att förädla och återanvända så mycket som möjligt ligger helt i linje med en cirkulär ekonomi. Med rätt maskiner, rätt kompetens och rätt hantering finns det goda möjligheter att minska både miljömässiga och ekonomiska kostnader – och att samtidigt efterleva de regelverk som säkerställer en trygg och hållbar arbetsmiljö.
Missa inte vår nästa artikel: Vad kostar det egentligen att bygga ett garage? Här krävs alltifrån schaktning till gjutning av platta på mark, för att nämna två centrala moment i byggprocessen!